Tänk att jag har arbetat som mellanstadielärare i typ 28 år. Det känns väldigt märkligt att skriva detta....
Det är en lång tid och jag har börjat fundera över vad jag lärt mig under alla dessa år. All erfarenhet som jag faktiskt har fått, alla misstag och misslyckanden men även en hel del bra grejer som jag gjort.
Hela tiden har jag sagt till mig själv:
Jag ska vara lärare så länge jag tycker det är roligt och vill att utveckla min undervisning, så länge jag är nyfiken på nya sätt för elever att lära och kan göra skillnad för någon.
Jag älskar att undervisa och att vara med eleverna i klassrummet. Ändå kom plötsligt den dagen när jag ville gå vidare. Fanns det fler sätt att arbeta med detta?
Skolan har det tufft på många sätt. Alla har åsikter om hur skolan och lärarna ska göra eller INTE göra. Medier ger en bild av skolan, vårdnadshavare ser en annan, sociala medier och politiker har sina lösningar på skolans "problem".
Dessutom har skolans digitalisering fått stora konsekvenser för många och frågorna hos lärarna hopar sig:
- Duger inte det jag kan och har undervisat?
- Hur ska jag få tid att fortbilda mig inom digitalisering?
- Hur ska jag klara allt nytt?
- Hur ska jag behålla auktoriteten i klassrummet när eleverna kan mer än jag om digitala verktyg?
Följden har blivit att lärare ger upp och rektorer slutar.
Hur kan man stärka lärarna i sin roll som pedagoger? Hur kan vi ge lärarna stöd att leda undervisningen och utbilda våra barn?
För mig har det blivit så tydligt att digitala verktyg i sig inte löser något i klassrummet. Det blir lätt ett "belöningsverktyg"
-Nu har du arbetat bra med matteboken - nu kan du spela på ipaden en stund!
Eller också blir det konflikter och bråk kring användningen. Eleverna är vana hemifrån att spela spel eller titta på you tube på sin ipad. I skolan säger läraren något annat.
Undervisningen bör bygga på flera viktiga delar:
Kunskap + Pedagogik + Digital teknik = Pedagogisk Digital Kompetens
Detta arbetar jag för!
Det är en lång tid och jag har börjat fundera över vad jag lärt mig under alla dessa år. All erfarenhet som jag faktiskt har fått, alla misstag och misslyckanden men även en hel del bra grejer som jag gjort.
Hela tiden har jag sagt till mig själv:
Jag ska vara lärare så länge jag tycker det är roligt och vill att utveckla min undervisning, så länge jag är nyfiken på nya sätt för elever att lära och kan göra skillnad för någon.
Jag älskar att undervisa och att vara med eleverna i klassrummet. Ändå kom plötsligt den dagen när jag ville gå vidare. Fanns det fler sätt att arbeta med detta?
Skolan har det tufft på många sätt. Alla har åsikter om hur skolan och lärarna ska göra eller INTE göra. Medier ger en bild av skolan, vårdnadshavare ser en annan, sociala medier och politiker har sina lösningar på skolans "problem".
Dessutom har skolans digitalisering fått stora konsekvenser för många och frågorna hos lärarna hopar sig:
- Duger inte det jag kan och har undervisat?
- Hur ska jag få tid att fortbilda mig inom digitalisering?
- Hur ska jag klara allt nytt?
- Hur ska jag behålla auktoriteten i klassrummet när eleverna kan mer än jag om digitala verktyg?
Följden har blivit att lärare ger upp och rektorer slutar.
Hur kan man stärka lärarna i sin roll som pedagoger? Hur kan vi ge lärarna stöd att leda undervisningen och utbilda våra barn?
För mig har det blivit så tydligt att digitala verktyg i sig inte löser något i klassrummet. Det blir lätt ett "belöningsverktyg"
 |
| https://sv.wikipedia.org/wiki/Pedagogisk_digital_kompetens |
Eller också blir det konflikter och bråk kring användningen. Eleverna är vana hemifrån att spela spel eller titta på you tube på sin ipad. I skolan säger läraren något annat.
Undervisningen bör bygga på flera viktiga delar:
Kunskap + Pedagogik + Digital teknik = Pedagogisk Digital Kompetens
Detta arbetar jag för!
Kommentarer