Dessa tankar funderar jag mycket på just nu:
(Följande sammanställning är hämtad från Lars skolutvecklingsblogg
Läs mer i ”Från Vygotskij till lärande samtal” sid 146-151.)
1. Läraren måste kartlägga var varje elev befinner sig för att kunna lägga undervisningen strax ovanför deras tidigare kunskapsnivå. Då utmanas eleverna att ta nästa steg i sin utveckling. Det kallar Vygotskij för den proximala utvecklingszonen.
2. Läraren måste organisera lärandet så eleverna får lära sig i sociala samspel istället för att sitta själv och klura på uppgifterna. Lärandet sker i samspel med andra och inte ensam. Gruppaktiviteter är centrala enligt läroplanens kunskapssyn.
3. Eleverna måste lära sig om sitt eget lärande. Läraren måste organisera bedömningssituationer där eleverna själva får fundera ut vad de lärt sig, varför de gjort det och hur de kan lära sig mer. Det måste också skapas situationer för eleverna att själv bedöma sitt lärande. Låta eleverna ge varandra feed-back är ett exempel på där eleverna får träna sina bedömningskunskaper. Även olika typer av självvärdering av sitt lärande blir viktigt.
4. Elevens vardagsbegrepp måste vara utgångspunkter för undervisningen. Man utgår från elevernas intressen och begreppsvärld för att därefter succesivt närma sig de begrepp som undervisningen ska handla om. Om vi organiserar undervisningen på det sättet så kommer elevernas motivation för lärande och elevernas nyfikenhet att öka ordentligt.
5. Läraren måste vara nyfiken på elevernas funderingar och inte “veta allt” från början. Läraren måste vara genuint intresserad för elevernas funderingar och begrepp. Här har de förståelsefördjupande frågorna som man använder sig av i lärande samtal en väldigt viktig funktion att fylla. Hur tänker du nu? Kan du förklara lite mer? är exempel på frågor som inte kan besvaras med ja eller nej och som fördjupar elevernas tankar. Viktigt att ställa frågor till eleverna som fördjuper elevens tankegångar istället för att ge svaren för snabbt.
(Följande sammanställning är hämtad från Lars skolutvecklingsblogg
Läs mer i ”Från Vygotskij till lärande samtal” sid 146-151.)
1. Läraren måste kartlägga var varje elev befinner sig för att kunna lägga undervisningen strax ovanför deras tidigare kunskapsnivå. Då utmanas eleverna att ta nästa steg i sin utveckling. Det kallar Vygotskij för den proximala utvecklingszonen.
2. Läraren måste organisera lärandet så eleverna får lära sig i sociala samspel istället för att sitta själv och klura på uppgifterna. Lärandet sker i samspel med andra och inte ensam. Gruppaktiviteter är centrala enligt läroplanens kunskapssyn.
3. Eleverna måste lära sig om sitt eget lärande. Läraren måste organisera bedömningssituationer där eleverna själva får fundera ut vad de lärt sig, varför de gjort det och hur de kan lära sig mer. Det måste också skapas situationer för eleverna att själv bedöma sitt lärande. Låta eleverna ge varandra feed-back är ett exempel på där eleverna får träna sina bedömningskunskaper. Även olika typer av självvärdering av sitt lärande blir viktigt.
4. Elevens vardagsbegrepp måste vara utgångspunkter för undervisningen. Man utgår från elevernas intressen och begreppsvärld för att därefter succesivt närma sig de begrepp som undervisningen ska handla om. Om vi organiserar undervisningen på det sättet så kommer elevernas motivation för lärande och elevernas nyfikenhet att öka ordentligt.
5. Läraren måste vara nyfiken på elevernas funderingar och inte “veta allt” från början. Läraren måste vara genuint intresserad för elevernas funderingar och begrepp. Här har de förståelsefördjupande frågorna som man använder sig av i lärande samtal en väldigt viktig funktion att fylla. Hur tänker du nu? Kan du förklara lite mer? är exempel på frågor som inte kan besvaras med ja eller nej och som fördjupar elevernas tankar. Viktigt att ställa frågor till eleverna som fördjuper elevens tankegångar istället för att ge svaren för snabbt.
Kommentarer